Trots allt vad internetstrul heter så kommer här fredagens lilla uppdatering!

Dagen inleddes konstigt nog med frukost!
Efter det var det dags för tandborstning och en fin morgonbön som hölls av Lovisa.

Efter morgonbönen var det dags för dagens lektion, den här gången om sakramenten, (Dopet och Nattvarden). Efter en lärorik lektion med Madeleine så var det dags att äta, igen. Denna gång var det dock dags för lunch och vi blev serverade kyckling i currysås med ris. Det var mycket gott.

Med mätta magar var det sedan dags för ett lekpass med våra kära konfirmandkompisar. Detta lekpass kallas även för KK-röj. Först var det innelekar och efter fruktstunden var det dags för utelekar. Bland annat lektes Bomben och Irländsk Julafton. Irländsk Julafton går ut på att bli så snurrig som möjligt och sedan försöka springa tillbaka till sitt lag. Jag var anledningen till att vårt lag kom sist båda gångerna (jag skrattade för mycket).

Amanda, Klara, Klara och Sara skyndar sig under "bomben".

Andreas flyger i mål under "Irländsk julafton".

Efter detta aktiva lekpass var det dags för något betydligt lugnande, nämlugen Stilla Stund i kyrkan. Man lägger sig alltså i en varsin bänk och får lyssna på musik och fundera (eller sova).

Vi utförde även vårt första besök till Halmstads sjukhus, dock var det inget allvarligt så ni behöver inte oroa er!

Efter kvällsmaten så var det dags för sångpass med Karin från Elfsborg och sedan såg vi på film. Livet i Underbart blev kvällens visning.

Efter aftonbön och godnattsaga var det dags för sänggång (något som uppskattades av alla trötta ledare).

En fågel viskade dessutom i mitt öra att tjejerna skulle busa med killarna - och det gjorde dem!

Guds frid vare med er
Ida

Som mer eller mindre uppfostrad bland småländska ironiker så kallas Kristi Himmelsfärdsdag ofta hemma i köket för just Kristi flygare.

Konfirmanderna började dagen med lite lekar, innan lägerårets första helt egna konfirmandgudstjänst. Det var sång från konfirmandkompisar och ledare, och en fin predikan av präst Madde innan höjdpunkten kom då biblarna skulle delas ut.

6 ledare stod på en rad, kallade upp det namn som stod i bibelns pärm (som några flitiga ledare skrivit dit under gårdagen/natten) varpå den konfirmand som kände sig skyldig till att bära det aktuella namnet gick fram och med en högtidlig handskakning fick sin bibel, till fina applåder av de andra.

Efter lunchen sedan var det ett litet lektionspass om just bibeln, och de fick reda på lite om några kända personer som Abraham, Moses, Evangelisterna och Paulus. Detta samtidigt som de började lära sig att slå i biblarna. (slå i bibeln låter som en ansträngande fysisk aktivitet, kom jag på nu. Men jag kan lova att inga biblar fick blåmärken. reds.anm.)

Eftermiddagen ägnades åt konfaband, konfakör, fotboll och lite läxläsning. Alla ledare som blev väldigt imponerade av samtliga stationer. Konfirmanderna sken i sina olika aktiviteter, och då är det jätteskoj att få vara ledare!

En välbehövlig siesta senare var det brännboll och andra utelekar på gång, samtidigt som några ledare satte upp en liten fotostudio, med bilder så att vi ska kunna se och beundra varandra, samt att vi ledare ska ha en schysst chans att skina med att vi kan alla namn när alla kommer tillbaka i sommar ; )


Herrens frid allesammans!
///Hampus

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, men bra ändå. Onsdagen den 12 maj var för ledarna en sådan dag. Med en förmiddag fullspäckat planerad med diverse övningar på schemat såg allting bra ut. Förutom om man tittade ut, då såg det snarare dåligt ut. "Lite vatten har ingen dött av" sa någon. "Jo, varje dag", sa någon annan - vi stannade inne istället, och istället för att klättra på stockar klättrade vi på stolar i Röda Havet (våran lektionssal/leksal, vars golv en gång var rött, därav namnet, men vars golv numera är beige - beiga havet (vilket inte är lika catchy, således fortfarande röda havet)) och gjorde diverse samarbetsövningar. Till exempel en som går under namnet "rännan":


Efter lunch var det sedan dags för säsongens första lektionspass. Om gudstjänster, vad var bra, vad var dåligt, vad förstod man inte osv. Intressant, framför allt för oss lite mer ruttade gudstjänstbesökare som får ett annat perspektiv på vad som funkar, vad som inte funkar och sådär. Sedan pratade vi lite allmän om konstiga ord i gudstjänsten (credo, kyrie, agnus dei osv.) innan vi hade sångpass. Det blev mycket skrikande, vilket förstås är roligt. Men det får konsekvenser - jag tror att det är fler än jag som är jättehesa.

Kvällen ägnades sedan åt vad vi kallar för "hörnor". Det går, precis som man kan tänka sig, ut på att vi delar gruppen i mindre grupper, som ägnar sig åt olika saker under kvällen. Kan vara spel, kan vara musik i kyrkan, kan vara något annat.


Det föll väl ut, konfirmanderna var nöjda (hoppas jag), och efter sedvanlig aftonbön och ceremoni gick vi och lade oss. Här råder det lite delade meningar om årets konfirmander. Hampus var salig när vi skulle gå upp och säga godnatt till killarna, bara för att finna dem i släckta rum, i sina egna sängar, på väg att somna (!). Jag var lite besviken - så ska det väl inte gå till? Samtidigt var jag förstås också lycklig. Att inte springa på nätterna sparar oss ledare mången sömntimmar, sömntimmar som behövs för att göra ett så bra läger som möjligt för konfirmanderna. Och det vill vi ju.

Allt gott
Jens

Så var vi äntligen igång! Alldeles runt femtiden attackerades kursgården av ett gäng härliga, nervösa och glada konfirmander. Alla hittade ett rum och en säng att sova i och det verkade dessutom som om alla lyckats bädda när vi långt senare kom för att säga godnatt. Efter en god kvällsmat stod lek och lära känna på schemat. Ledarna Jens och Sara hade satt ihop ett gediget program av lekar, alla med ett och samma tema.Tema NAMN. När man har 52 nya människor runt omkring sig tar det sin tid innan alla namnen sitter inpräntade men jag lyckades i alla fall lära mig allihop. Dessutom spelade vi bingo där man bland annat var tvungen att ta reda på vem/vilka som har matte som favoritämne, som har något syskon som har konfirmerats på gården och om någon gillar lakrits innan man fick stoltsera med full bingobricka. Med nya kunskaper om varandra och förhoppningsvis rätt ansikte till rätt namn drog vi oss bort till kyrkan för lägrets första aftonbön. Vi sjöng några sånger och lyssnade till en text om hur värdefull varje individ är och att det inte spelar någon roll om man är världsmästare, modell eller en alldeles vanlig Svensson. Man duger som man är! Magarna kurrade åter igen och vi fick fylla på med mackor och en och annan kaffe/tekopp innan kvällens sista aktivitet tog vid. Det var dags för sagostund med Tzatsiki och Retzina. Några kapitel och fnissningar senare blev uppdraget att på en hel halvtimme klara av att tvätta bort allt smink och krypa ner i sin nybäddade säng i ett rum med nya kompisar. När halvtimmen gått låg nästan alla tjejerna i sina sängar redo för godnattkram/klapp. Hur det var hos killarna vågar jag inte svära på eftersom jag inte var där, men jag kan väl gissa att läget var ungefär likadant där, även om de bara är 9 stycke och tjejerna 22. Det var allt för mig. På återseende Johanna

Ohoj, kamrater! Klockan är 14:27, det är den elfte maj, och således är det cirka tre timmar tills det att portarna slås upp för konfirmandlägret på Nissaström 2010. Detta känns såklart otroligt gött, och det är framför allt med stor glädje vi i ledargänget hälsar er välkomna till gården. Tack också, föräldrar, för att ni låter oss ta hand om era barn. Förhoppningsvis går det vägen.

När längtan tränger på, när er konfirmand vägrar svara på era hjärtliga sms, eller helt enkelt när tid finnes, kan ni leta er in här på bloggen, där vi varje dag kommer att uppdatera med vad som har hänt på gården. Bilder, text, funderingar, allt i en stor och salig blandning vi har döpt till just "Nissaström 2010". Stay tuned, så att säga, vi ses snart!

Jens, ledare på Nissaström